Start

I grunden är termen jazz en benämning på afroamerikansk dansmusik spelad av musiker från New Orleans och den lanserades i början av 1900-talet. Numera betecknar det främst en genre inom musiken som kännetecknas av en avancerad harmonik med blues, swing och så kallad synkop vilket står för förskjutning inom en takt. Vidare är så kallad call and response  samt polyrytmik typiskt för genren. Polyrytmik innebär att minst två olika rytmer spelas till varandra och endast sammanfaller på det mest betonade slaget. Improvisation och personligt uttryck är väsentliga drag. Två exempel på kända jazzsångare är Ella Fitzgerald och Nat King Cole. Dessa har inspirerat en mängd efterföljande sångare. Den förstnämnda var till exempel vår svenska Monika Zetterlund djupt influerad av.

Jazz som motkultur

Jazzen blev stor på 1920- och 30-talen. Grammofonen och radion bidrog till att den kunde nå ut till övriga världen och blev grunden för en utvecklingsbar tradition, inom musiken unik. På många håll var jazzen som musikform utsatt till följd av att den till största del skapats av svarta musiker och att USA under denna tid var oerhört segregerat och präglat av rasfientliga uppfattningar. Till exempel uppfattades jazzen på många håll som skrämmande och/eller primitiv. Det ledde i sin tur till att jazzen fick ett särskilt symbolvärde som gemensamhetsskapande motkultur till våld och rasism.

Blues

Världens troligtvis mest inspelade folkmusik är bluesen. Den finns i ett flertal former och varianter och kan dels betraktas som en musikalisk form och dels som ett musikaliskt språk inom olika musikgenrer, inte minst jazzen. Som musikalisk form representerar den som vanligast en så kallad tolvtakters blues och kan delas in i många underavdelningar. Countryblues, stadsblues och classic blues är några exempel.

Musik kan definieras som en uppsättning toner av olika höjd och klang ordnad efter rytmiska, melodiska och harmoniska lagar. Det är en av de största formerna för konst och underhållning. Musik utgör ett eget yrkesfält och fält inom utbildning och vetenskap och är också ett obligatoriskt ämne i grundskolan som enligt Skolverket  bland annat syftar till att utveckla kunskaper som möjligör deltagande i musikaliska sammanhang, skapande av musik i olika former, elevernas utveckling av kunskaper om olika musikkulturer.

Musik berör och har berört människor i alla tider såväl känslomässigt som rent kroppsligt. Det finns i alla kulturer och är en viktig del i den sociala gemenskapen mellan människor. Som symboliskt kapital  anses musiken ha ett högt värde. Med det menas att musiken man lyssnar på kan användas för att uttrycka vilken identitet man har.

Lite musikteori

Struktur är viktigt för musiken och till det hör bland annat indelningen i takter. Takter bestäms av antal pulsslag och är i musik oftast densamma rakt i genom. Själva hastigheten i vilken takterna flyter fram kallas för tempo. Largo, adagio, allegro och presto är exempel på några olika tempobeteckningar i klassisk musik. Medan largo liksom adagio står för ett långsamt tempo är allegro glatt och hastigt och presto väldigt snabbt. När man pratar om rytm avses dels takten och tempot men också hur takten skapar mönster i form av ”kort–lång” och ”stark–svag” eller dessa två kombinerade.

Musik finns i en mängd olika genrer. Däribland klassisk musik som utgör en väsentlig del av vårt kulturarv. Övriga exempel är rockmusik, jazz, hiphop, blues, soul, pop och dance samt folkmusik. Vad som ligger till grund för genreindelning inom musiken kan vara olika. I vissa fall handlar det om instrumentering och i andra om till exempel tempo eller ackord.

Musiken som bransch

Musikbranschen är en enorm industri. Den består av artister, musiker, kompositörer, musikproducenter, skivbolag, managers med mera, och omfattar publiceringen och försäljningen av musik samt den industriella tillverkningen av och handeln med musikinstrument och diverse musikapparater. I och med den informationstekniska framfarten sedan början av 2000-talet har musikbranschen utmanats av nya former av distribution och konsumtion. Inte minst genom uppkomsten av olika gratistjänster för fildelning. Sen 2010 har distributionsformen streaming vuxit till sig med svenska Spotify i täten, vilket innebär att ljud- och videofiler kan spelas upp på mottagarens enhet samtidigt som de överförs över internet.

Musikens födelse är omöjlig att spåra. Ljud kan och har brukats på olika sätt av människan och djur alltsedan självaste begynnelsen och det går inte att bestämma någon tidpunkt för när detta började låta som musik. Enligt nationalencyklopedin  härstammar de främsta källor man har att utgå från om musik från förr från de övre samhällsskiktens musikliv även om det finns undantag. Folkmusikens historia till exempel, som representeras av flera samhällsklasser.

Medeltidens musik

Medeltidens musikepok pågick mellan cirka 800-talet–1450 och musiken kan delas upp i två huvudtyper. Dels sakral musik som spelades i kyrkan och dels profan musik, som till stor del var ballader. Balladerna sjöngs främst av trubadurer och gatumusikanter och handlade ofta om kärlek eller diverse vardagliga ting. Vanligt förekommande var att kyrkan kopierade profana musikstycken och ersatte dem med sakrala texter.

Renässansens musik

I musiksammanhang pågick renässansen mellan cirka 1450–1600. Den utvecklades av franko-flamländska kompositörer och musiker av de nederländska skolorna som började anställas bland annat vid furstehov i Italien och övriga Europa. Renässansens främsta musikgenrer är motetten och mässan. Båda är former av polyfonisk vokalmusik vilket innebär att de är uppbyggda av flera självständiga stämmor. Under renässansepoken genomgick musiken i övrigt en rad förändringar. Till exempel växte instrumentalmusiken fram och i fråga om vokalmusiken internationaliserades musikspråket. Kompositörens roll blev också mer individualiserad. Johannes Ockeghem, Nicolas Gombert, Adrian Willaert samt Orlando di Lasso är några av renässansmusikens främsta namn.

Barockens musik

Barockens musikperiod varade runt 1600–1750. Det var under denna tid Vivaldi, Bach och Händel var verksamma. Utmärkande för musiken är bland annat generalbasen, att dur- och mollskalor blir mer populära att använda samt utdragna dekorerade melodier. Orkestermusik blev också under denna tid inne. Barockorkestern är symfoniorkesterns föregångare.

Klassicismens musik

Till den klassicistiska musiken hör klassiska mästerverk av Haydn, Mozart och Beethoven. De utmärkande klassicistiska dragen i denna epoks musik är bland annat elegans, symmetri, ökad variation inom enskilda musikstycken samt relativt korta melodier. Vidare uppfanns pianot under den klassicistiska musikperioden. Denna började ersätta cembalon i dåtidens orkestrar.

Romantikens musik

Romantiken var en tid då människan var trött på upplysning, rationalitet och pragmatism. Man ville åt det vilda och ostyriga och på romantiska kompositörer märks detta genom att de gick in för en friare struktur, mindre formell för att få musiken att återspegla kraftiga känslostormar och mystik. Framstående under denna epok var bland andra Chopin, Wagner, Verdi, Tjajkovskij, Dvořák, Grieg och Strauss. Epoken varade omkring 1815–1910.

Modernismens musik

Strax efter 1900-talets början började romantiken musik att övergå till modernismen. I vissa sammanhang kallas den modernistiska musiken för 1900-talsmusik. Modernismen står för en tid av experimentlusta. Man ville i många kulturella sammanhang bryta med traditionella sätt att göra konst. Därför kännetecknas modernistisk musik av att vara innovativ. Inom den klassiska musikgenren är Shostakovitj en av modernismens framstående. Dock är han inte typisk modernistisk då han strävade efter att vara mer nyklassisk.